Hittade gammal poesi i en mapp, i brist på skrivarglädje får ni den här
Där under gatlampan
På en tyst promenad i januari
under ett tunt lager av damm
under ett tunt lager av osäkerhetsdamm och konflikträdsla
där väntade explosionen
den oundvikliga
men den låtsades vi inte om
för en stund.
Fantiserade bort oss till en alldeles egen borg
där det bara var vi så att inget annat fanns.
Så som du ville ha det.
Dina ögon
som blev sådär bekymrade vid gryningen.
Då behövdes jag.
Jag minns dig,
Ståendes med armarna om min midja och ett snett leende
I like to imagine, att vi var lyckliga då.
But it was all my imagination and your manipulation
jag går
från ljuset av gatlampan
ut i mörkret
och låter allt ligga kvar under ett tunt lager damm
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar