söndag 9 september 2007

kråkorna skriker, hundarna vet och äpplena faller som sten.

Lillasyster
bli aldrig som jag när du blir stor
låt inte världen göra dig lika dyster
som jag
Lillasyster bli aldrig som jag.
Låt inte världen bryta ner dig
lyssna aldrig på dom
låt dom inte förstöra

låt dom inte ta lyckan ifrån dig
som dom gjorde med mig

ihopmos av håkan och mig.. eller nått xD

Jag är väl itelligens inkarnerat. jag sätter på mig lösnaglar av ren tristess och kommer sen på att justja! jag ska käka kräftor idag.

Har kvar den frustrerade klumpen i magen. vet inte vad jag ska göra åt den. Åh om jag bara kunde vara lycklig och bekymmersfri hela tiden. aldrig bli irriterad på småsaker altid orka med allting och aldrig få impulser att slå sparka och skrika.

Fy fan vad jag inte skulle gilla min personlighet då. men så är det väl. man kan int sträva efter att vara den perfekta människan för den existerar inte noch om den nu skulle göra det skulle nog ingen tycka om den.

Jag har gjort svenskan nu iallafall.den blev bara lite längre än en halv sida men jaja, får skriva på lite mer senare ... orkar inte mer nu.


Hmm nu ska jag sluta vara så .. skum .. ska gå å fixa lite annats skit nu ..

Inga kommentarer: